Årets nästsista dag

30 december, årets nästsista dag 

Vad finns det att säga om året som gått? Skit skulle vara en kort beskrivning. Försöker att inte titta bakåt för det som e där vill jag lämna där, jag vill framåt till något större och bättre. Och förhoppningsvis blir 2017 det!

Idag ska vi däremot hela familjen, plus två, åka in till Göteborg och gå på bio. Två filmer ska ses, tre kommer titta på nya Star wars och sju kommer titta på Sing. Ska bli riktigt kul faktiskt!

Ha’re gött så länge

/Marina

Drömmar

Ibland händer det att jag har återkommande drömmar. Braiga sådana, så om jag önskar mig dom så kanske dom kommer till mig även i riktiga livet

Men en av drömmarna inatt var ny. Och handlade om ett ex. Och tjafset och bråket om helt onödiga saker. Vi var även ex i drömmen så inget annat där. Men det var så negativ energi att när jag vaknade kände jag mig helt aggro direkt. Men insåg sen att det bara var en dröm så jag behövde inte vara irriterad. 

Men det e så mycket lättare sagt än gjort ibland. Att bli kvitt en känsla. Suck. Hela gårdagen gick åt en känsla jag försökte skaka av mig, men gick inge vidare alls

Men jajaja….what do to?

/Marina

My own business

Vet ni, jag ska inte lägga mig i mer. Jag har varken psykisk eller själslig ork att lägga mig i saker som ändå inte accepteras eller uppskattas av mig.

Så detta kommer vara mitt nyårslöfte; jag ska mind my own business och endast ge råd vid tillfrågan. 

Förhoppningsvis blir detta en del av min process till att komma tillbaka och börja må bra igen!

Så nu håller vi tummarna gött folk! ?

/Marina

Brutna revben

Hej

Och God Fortsättning på er alla där ute! Hoppas julen varit härlig och god för er

Skrev om min panikångestattack helgen innan jul, som jag fick när jag var hos Lotta i Göteborg.
Jag kom hem sen på söndag, gjorde lite ont och även måndag. På kvällen bestämde jag mig för att om det blev värre på tisdag så skulle jag ringa VC och boka tid.
Tisdagen kom, kändes värre, så jag ringde och bokade tid. Fick tid först kl. 16.00. Dessförinnan hann jag med en snabb intervju med P4 Sjuhärad, mötte upp Linus och Andréa och dom julshoppade lite. Och sen gick jag till läkarn.
Han lyssnade på andningen, kände lite och skickade remiss, efter mitt OK, till röntgen på SÄS.
Jag var där tjugo i fem på tisdagen. Röntgades direkt. Men fick vänta i nästan två timmar på att läkarna där skulle hinna kolla och komma med en bedömning.
Dom såg något på lungan så läkarna ville att jag skulle till akuten och anmäla mig där i receptionen så skulle jag få träffa en läkare.
Gjorde det, blev inkallad rätt så snabbt, sköterskan tog massa prover osv osv och så fick jag vänta på läkaren.
Han kom, lyssnade på andningen han oxå, kände och klämde och sa att det såg brutet ut på röntgenbilderna. Han skulle rådfråga med kollegorna och återkomma.
Kändes lite nervöst nu.
Han kom tillbaka, och sa att dom skulle lägga in mig. Dom hade sett hål/vätska på lungan och brutna revben. Så dom ville ha kvar mig för observation och så skulle jag göra en ny röntgen dagen efter, en bättre sådan.
NU blev jag rätt så nervös. Kändes helt overkligt.

Men jag fick komma upp till ett rum på KAVA, som står för kirurgiskt akutvårdsavdelning. Fick smärtstillande och så skulle jag typ sova. Morgonen därefter kl. 8 skulle jag på nya röntgen.
Fick lite mackor, och så försökte jag sova. Men hade så himla ont, plus att jag inte kunde hitta någon bra ställning så det blev inte mycket sömn alls för min del.

Vid 6-tiden kom sköterskan in, tog blodprov, gav mig några mediciner och sa igen att 8.00 skulle jag till röntgen.

Blev hämtad, röntgad och så tillbaka till rummet.
Nu gällde det att bara avvakta på ronden med läkaren.
Försökte vila lite, åt frukost och bara tog det lugnt. Men det gjorde ont och hade svårt att sova, men en dusch tog jag mig och sen bara chill.

Strax innan lunchen, kom läkarna in. Det visade sig att jag hade fem brutna revben bak i ryggen, på den högra sidan. Lite sprickor på revbenen på sidan och även vätska/hål i lungan.
Men lungan behövde inte dräneras, så det var positivt. Dom skulle öka min smärtmedicin då den låga inte riktigt räckte. Sen kunde jag skrivas ut om jag ville, men även stanna.
Jag valde att stanna, då jag kände att jag ville se först hur jag skulle reagera på den ökade medicinen. Det é trots allt morfin, och jag vill veta hur jag reagerar på det. Plus att det kändes skönt att ha hjälp nära, om jag skulle behöva det.

Den natten, efter den ökade dosen, så lyckades jag sova hela natten. Kan bara sova på vänstra sidan eller ryggen, vilket suger då min favvosida é höger sida…men jaja

Sen fick jag veta att min smärta kommer öka för varje dag, i ca 3 veckors tid, sen kommer den att minska.
Tydligen blir det så när revbenen ska självläka. Det gör ondare och ondare och sen minskar det.
Kanske därför det tog tre dagar innan jag kände att jag behövde läkarvård för att det gjorde för ont.

 

Så, nu é jag hemma. Varit det sedan i torsdags (tror jag det var).
Tar det lugnt, gör så gott jag kan med det jag kan. Lyfter inte gärna, och så men försöker ändå aktivera mig.
Jag skulle inte vara sängliggandes så jag måste göra något.

Nu planeras det för nyår, eller ja…..vi planerar la så gött det går.
Vi känner inte att vi vill stressa. Gjorde vi inte vid jul heller. För man ska inte må dåligt av några högtider.
Men ibland é det lättare sagt än gjort

/Marina

Splittrad

Jag vet inte riktigt vad som förväntas av mig. Ena stunden ska jag vara den tuffa och hårda, men sen när jag e det så e det fel.

Svårt att veta hur jag ska göra om jag inte går veta exakt. Men nu lägger jag ner det, nu kommer jag inte blanda mig in i det längre. Så slipper jag må skitdåligt över det, och alla andra slipper det oxå.

/Marina

Panikångest ute

​Har varit denna helg hos Lotta i Ggb. Skulle bara egentligen varit en natt, men blev två.

Kollade på filmer och chillade. Drack lite vin och spelade texas hold-em och Chicago. 

Sedan kom en granne till Lotta upp och ville vi skulle följa med ner till torget på några glas. Vi tänkte att okej, det kan vi la göra så vi packade ihop kortleken och började göra oss iordning. Kan säga att hela dagen har jag mått sisådär.

Men vi kom inte til krogen.  När vi gick, så vid Lottas parkeringshus  fick jag panikångestattack. Jag fick hjärtklappning, mina armar domnade, tårarna forsade. Påminde lite om när jag fick det på badhuset hemma en gång. Jag skakade och bara ville tillbaka till Lottas lägenhet, så jag börjar backa springandes…för jag ville tillbaka och gömma mig under en filt. Men precis när jag ska vända mig om och fortsätta springa så backar jag rätt in i en lyckstolpe och ramlar ner. Så jag har ont i högra delen av ryggen. 

Hatar att få sån riktigt hemsk attack, framförallt när jag inte e hemma liksom. Men men vad ska jag göra. Inte lätt det här riktigt. Får lära mig andas rätt när jag känner en attack komma. Men jag drack 2-3 glas vin igår så hade svårt att känna efter. Jag var inte full! Snarare sådär lite salongsberusad när man e småfnittrig. Men när ångesten kom, då kände jag mig riktigt liten. Ville bara bort från allt och alla. Därför började jag backa…..men lyckstolpen ville la ha en dejt med mig för pang sa det. Ramlade ner, sket ner byxorna, men sen upp och in till Lotta.

Gick och la mig direkt. Även om det var (och är) svårt att röra mig då det gör ont. Men, det går la över.

/Marina

Måndag

Måndag, dagen innan lucia. Vi har redan avklarat alla luciafiranden här så det känns gött. Nu e det bara nedräkning till julen. Och jag tycker det e svårt att hitta på vad man ska köpa till my darlings. Har inte hittat något som känns helt rätt än, men jaja….får la rota runt lite

Jag inväntar oxå svar från Sahlgrenska om hur dom ska göra med mig och mina magsmärtor. Med min otur lär dom inte vilja göra något. Men nu ska jag inte tänka alltför negativt, utan se det från den mer positiva sida, som jag en gång i livet gjorde, innan Väggen med stort V som träffade mig tusengånger om.

Nä, nu ska jag börja med middagen så hörs vi igen

Ha’re gött

/Marina